Nordiska GUCH-mötet för 
sjuksköterskor 9 – 10 november 2006, Göteborg   
Minnesanteckningar

 
Sida 1

Sida 2

Sida 3

Översikt

Göteborg start

 

1. Gunilla hälsade alla välkomna och tillsammans med Kerstin och Marie 
presenterade hon GUCH i Göteborg. Bl a redogjordes för praktiska aspekter på 
vården samt omändertagande – individuellt, medicinskt och psykosocialt. Vidare 
berättades om hjärtkateterisering som utförs i Göteborg samt mottagningen för 
hypertrof kardiomyopati. Man presenterade även boken ”Medfödda hjärtfel hos 
vuxna” där Gunilla och Kerstin skrivit ett kapitel. 

2. Kirsten Aune Walther från St Olavs hospital i Trondheim presenterade sitt projekt 
för tvärfackligt samarbete för hjärtsjuka barn. Projektet finansierades av en hälso- 
och rehabilieteringsstiftelse i tre år och därefter av Socialstyrelsen i ytterligare ett år. 
Kirsten arbetar som kontaktsjuksköterska och reser runt i Norge och gör hembesök 
samt besöker daghem och skolor. Av 60 familjer med hjärtsjuka barn visade det sig 
att 50 % var i behov av t ex kurator, sjukgymnast eller liknande kringfunktioner. 
Familjerna upplever brist på information angående rättigheter samt brist på 
kontinuitet och information ut till kommunen, vilket också forskning har visat. Det är 
här kontaktsjuksköterskan kommer in i bilden, ska fungera som spineln i nätet. 
Habilitering är ju en samarbetsprocess och Kirsten redogjorde för hur man hade lagt 
upp det: 
Alla familjer med nydiagnostiserade hjärtsjuka barn får kontakt med sjukgymnast och 
kurator, vid behov även kontakt med andra team. Man förmedlar även kontakter i den 
”kommunala hjälpapparaten”. Vid behov även samarbetsmöten.

Vid 18 månaders ålder och vid skolstart träffar man ett team med sjukgymnast, 
barnkardiolog och kontaktsjuksköterska. För- och efterarbete sker i samarbete med 
kommunen. 

När barnet blivit lite äldre (c:a 14 år) kallas hon/han för samtal med kardiolog och 
kontaktsjuksköterska utan föräldrar. Får på förhand en lista med tema för samtalet. 
Samtalet kan t ex förutom själva hjärtfelet och medicinering gälla fysisk aktivitet, 
resor, skola och yrkesval . Därefter görs en värdering av behov av åtgärder. 

Kontaktsjuksköterskan har även kontakt med föräldrar som har mist sitt hjärtsjuka 
barn. 

Långt ifrån alla kommuner i Norge har en kontaktsjuksköterska men Kirsten reser 
runt i landet och informerar om fördelarna.