svensk guchlogo liten.gif (3646 bytes) Förmaksseptum defekt (ASD)
Samarbetsrutiner/
remissförfarande

Förmaksseptum defekt (ASD)

Öppetstående foramen ovale  (PFO)

Kammarseptumdefekt (VSD)

Öppetstående ductus arteriousus (PDA)

Pulmonalis stenos (PS)

Coarctatio Aortae (CoA)

Vilka kongenitala vitier bör följas på GUCH-centra?

Översikt

FÖRMAKSSEPTUMDEFEKT (ASD)

Allmänt: Ger mycket sällan symtom under barn/ungdomstiden. Upptäcks inte sällan först högt upp i åldrarna. Misstanke kan väckas av mjukt systoliskt blåsljud i kombination med konstant kluven andra ton, inkomplett eller komplett högergrenblock och/eller stora högersidiga hjärtrum på UCG. 
   Trots stor volymbelastande vänster-höger shunt ger ASD sällan upphov till uttalad pulmonell hypertension (vanligast normala eller lätt förhöjda)!

Utredning: Vid misstanke kan endast TEE utesluta förekomst av ASD. TEE bör mäta defektens storlek i longitudinella som transversella projektioner, läge i förhållande till AV-klaffar, kant bakåt mot fria väggen , framåt uppåt mot aorta samt om flera defekter föreligger. Viktigt är också att kartlägga lungvensmynningarna då partiellt anomalt mynnande lungven är vanligt fa vid sinus venosus defekter. Angiografi alternativt MRT kan vara nödvändigt om misstanke på anomalt mynnande lungven.
   Om vänster-höger shunt (>1.5:1) eller dilaterade högersidiga hjärtrum bör slutning övervägas, oavsett ålder. Om samtidig misstanke om coronarsjukdom bör coronarangiografi utföras.

Behandling: Operation i hjärtlungmaskin. Sedan 1994 görs kateterburen paraplyslutning av förmaksseptumdefekter. Initialt görs en TEE granskning avseende storlek och lokalisation. Definitivt ställningstagande till om kateterburenslutning kan ske göres vid hjärtkaterisering med samtidig TEE då den sträckta diametern av defekten mätes, om lämpligt görs slutningen i samma seans. Patient erbjudes möjligheten till kateterburenbehandling, men skall också ges full information om kirurgisk behandling.

Uppföljning: Första återbesöket efter intevention sker efter ca 6månader. Oavsett behandlingstyp bör patienten följas tills tidigare noterade avvikelser (vanligen högerkammar dilatation) normaliserats eller åtminstone stabiliserats. 

Tänk på: Shunten vid ASD är i högsta grad dynamisk och styrs av skillnad i compliance mellan vänster och höger kammare. Ålder, hypertoni och ischemi kan öka storleken på en vänster-höger shunt dramatiskt. I det korta förloppet gäller samma sak vid arbete och/eller perifer vasokonstriktion.